Är de rödgröna inte bara vanliga brunskjortor?

I riksdagens utrikespolitiska debatt häromdagen kritiserade sossarna Carl Bildt för att han inte förde dialog med Hamas. Hamas är, bortsett från något högerpopulistisk israeliskt parti, de enda som inte tror på en tvåstatslösning i Israel/Palestinafrågan. Regeringen i Israel tror på en tvåstatslösning, Fatah tror på en tvåstatslösning, USA tror på en tvåstatslösning, EU och Ryssland tror båda på en tvåstatslösning. Hamas gör det inte.


Hamas roar sig istället för dialog med självmordsbombningar och andra attentat som blivit fördömda av både FNs kommission för mänskliga rättigheter och Human Rights Watch. Hamas stjäl omvärldens hjälp till det hårt drabbade palestinska folket i Gaza och ger till sina egna styrkor. Dessutom vilar hela organisationen på sharia-lagar. Har någon missat att Hamas polare i nordvästra Pakistan eldat upp hundratals flickskolor och drivit tiotusentals människor på flykt i sin kamp för att införa sharia? Det är alltså de här trevliga pojkarna sossarna tycker att Bildt ska föra dialog med.


Politikerna i Malmö placerar alla judar i samma fack, lägger ansvaret för det vi sett hända i Gaza på enskilda idrottsmän och förbjuder publik på läktarna under Davis Cupmatchen mot Israel. Sydsvenskan skriver i sin ledare Reepalu leker med elden.

Israeliska tennisspelare är inte välkomna i Ilmar Reepalus (S) Malmö. Förklaringen? "Över fyrahundra barn har mördats i Gaza", sade Reepalu i Sydsvenskan igår. Det är hårda ord. Mord: enligt ordboken "att uppsåtligen beröva en annan människa livet".

Så i Ilmar Reepalus värld har Israel med berått mod berövat fyrahundra palestinska barn livet. Inte av misstag, inte i stridens hetta, inte genom kalkylerat risktagande, inte genom nonchalans. Israel har dödat dem alla med vett och vilja. Det är vad Reepalu säger. Hårdraget? Övertolkat? Betänk då att Reepalu är en erfaren, framträdande politiker, van att välja sina ord med omsorg.


Vidare skriver man

I ett Malmö där judiska inrättningar angrips, där fredliga demonstrationer till stöd för Israel möts av ägg, flaskor och stenar, där enskilda Malmöbor hotas och förföljs enbart på grund av att de är judar, där har framträdande politiker ett ansvar för att dämpa motsättningarna, gjuta olja på vågorna.
Istället leker Reepalu med elden.


Är det någon större skillnad mellan Jimmie Åkesson och Ilmar Reepalu?
Gör det något att på andraplats bland Lars Ohlys favoritbloggar finns en grovt antisemitisk sådan?


Vad händer om vi efter valet får ett Machtübernahme och dårarna i de rödgröna, människor som ohämmat flörtar med extrema grupper, inte tar avstånd från politiskt våld utan med liv och lust medverkar i att skapa ett samhälle i vilket enskilda grupper likt 30- och 40talets tyskland måste vakta sina ord och tänka på sitt utseende för att slippa trakasserier och våld, får makt över både polis och militär?


Kommentarer
Postat av: Anonym

Bra sagt! Vill man inte se sanningen så vill man inte! På samma sätt behandlas samerna när de vill ha tillbaka en del av det land som stulits av dem genom politiska beslut och dess följder.

2009-02-22 @ 17:57:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Real Time Web Analytics