Jag funderar vidare.
Komplettering av anmälan mot länsstyrelsen i Skåne. Grundlagsbrott.
Jag har i en skrivelse daterad 2010-01-28 beskrivit ett förlopp jag önskar få granskat och anmält länsstyrelsen i Skåne till Riksdagens justitieombudsmän. Jag önskar med nedan anförda komplettera min tidigare skrivelse.
Emma Hansson och Peter Stenberg har som jag redogjorde i min tidigare skrivelse utan min tillåtelse, utan min vetskap och utan att ha begärt tillträde till mina djur tagit sig tillträde till just dessa. 2kap 6§ regeringsformen skyddar mig mot kroppsligt ingrepp och husrannsakan. Skyddet gäller inte bara i mitt hem, utan även hus, rum och slutet förvaringsställe. Enligt 2 kap 12§ regeringsformen så får detta skydd inskränkas av bland annat polislagen och djurskyddslagen.
1988:534 27§ säger att den myndighet som har ansvar för kontroll enligt djurskyddslagen har rätt att på begäran få upplysningar och handlingar för kontrollen och få tilltärde till områden, anläggningar, byggnader eller andra utrymmen i vilka djur hålls eller som berör djurhållningen och att där besiktiga djuren göra undersökningar och ta prover.
Lagen är alltså väldigt tydlig med hur offentlig kontroll ska gå till, kontrollmyndighets befogenhet och kontrollobjektets skyldighet. Inte någonstans står det att kontrollmyndigheten har rätt att ta sig tillträde till kontrollobjektets djur eller att på annat vis än att granska myndighetens eget material inhämta handlingar eller uppgifter om kontrollobjektet eller dennes djur. Ett korrekt och lagenligt förfarande är att kontrollmyndigheten hos kontrollobjektet inkommer med en begäran att få ta del av för kontrollen relevant material och en begäran att få tillträde till kontrollobjektets djur för att kunna besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover. Kontrollobjektet har då skyldighet att låta kontrollmyndigheten få ta del av begärda handlingar och uppgifter samt att ge kontrollmyndigheten tillträde till sina djur. Trots denna skyldighet är lagen väldigt tydlig med att myndigheten först måste begära att få tillträde. Ingen annan, varken grannar, släktingar eller goda vänner, har förutom kontrollobjektet eller av kontrollobjektet befullmäktigat ombud mandat att ge tillträde till kontrollobjektets djur. Myndigheten kan inte heller hos någon annan än hos kontrollobjektet eller hos av kontrollobjektet befullmäktigat ombud begära ut handlingar, information eller material som rör kontrollobjektet, kontrollobjektets djur eller djurhållning. Jag kan inte på Statoilmacken på väg till Kristianstad som länsstyrelsen utgår från begära ut handlingar som länsstyrelsen förfogar över och länsstyrelsen kan inte stanna på just nämnda Statoilmack och hos dem begära tillträde till mina djur eller att få ta del av material som jag förfogar över. Kontrollmyndigheten SKALL hos kontrollobjektet begära att få tillträde.
Vi kan inte heller någonstans i 1988.534 27§ läsa att kontrollmyndigheten har rätt att omedelbart efter begäran ges tillträde till kontrollobjektets djur och för djurhållningen relevanta utrymmen. Lagen ger kontrollobjektet möjlighet att inom rimliga gränser och för att det ska fungera med de åtaganden och skyldigheter kontrollobjektet har i övrigt bestämma tidpunkt för kontrollmyndighetens tillträde.
I och med det stora antalet fel och allvarligheten i länsstyrelsens bristande ärendehantering och inspektionsförfarande vill jag även att JO granskar huruvida länsstyrelsen i Skåne uppfyller de krav DFS 2007:2 3 kap 2§ ställer bland annat gällande kompetens kring olika kontrollmetoder, djurskyddslagstiftning och relevanta delar av förvaltningslagen.
Jag vill med ovan anförda komplettera min skrivelse daterad 2010-01-28
Hoppas att Skånes djurägare snart inser att de inte är ensamma om att ha ett hevete med inspektörerna och att det är inspektörerna som gör fel.
Har själv ett helvete med inspektörerna. Alla mina djur mår bra och är i mycket gott skick, ändå hittar dom på och får allt att låta som att det är 100 grr värre än vad det är.
Mycket bra text du skrivit!
