Sveriges snyggaste bonde

Jag har alltid gillat skaraborgarna. Givetvis med undantag, men de har överlag en skön stil där uppe.
Jag var lite orolig att skaraborgarnas rättframhet, och enligt mig, sunda syn på LRF skulle sättas lite på undantag eller dränkas i västs café- och grön omsorgsnack. Vi får väl se vad som händer. Nu ska jag fortsätta baka kaka och leta efter ny bil

Härförleden diskuterade jag idioti med en annan medlem av de högre klasserna av människosläktet. Jag berättade att jag längre trodde att jag bara var känsig och överreagerade men att jag nu förstått att mina reaktioner och tankar kring andras dumhet var sansad. Jag är nämligen dumhetens motsvarighet till pälsdjursallergiker. Ni vet, det finns inga som drar till sig så många katter och hundar som de som är allergiska mot just katter och hundar. Jag drar till mig dumma människor...

Först och främst tänkte jag erkänna att jag har haft tights på mig. Kanske inte tight men i alla fall ridbyxor. Jag har nämligen gått på ridskola. Jag var ganska gammal för att vara pojke och gå på ridskola. Det var i högstadiet faktiskt. Vi kan skylla det på att ridning är bra träning om man är lång och växer fort, jag stannade på  1,95, men ärligt talat så gjorde töserna sitt till också. Skulle man ha gjort som de andra pågarna och haft på sig jeans, en träningsjacka från ortens division sjufotbollsklubb och tomgångskört mopeder, petat med pinnar i gruset, druckit folköl från Ica och pratat med bruten målbrottsstämma hade andelen brudar varit noll. Eller i stort sett noll. Det fanns några brudar som hängde bland mopedkillarna. De hade alltid bomberjacka. Det är de som sitter i kassan på ica idag och är bittra för att ”om jag inte fått barn så hade jag varit fotomodell idag”, alternativt väntar sin sjunde Kevin, Liam eller Tindra och skäms inte för att de röstar på Sverigedemokraterna.

 

Andelen töser på ridskolan var dock i stora drag 100%, och jag var ensam kille. Vill man vända på steken och se vad det blev av killarna (killen) på ridskolan så bor han i ett hus som håller på att ramla, pratar med sin hund som om det vore en människa, har i stort sett inga pengar, kör en gammal bil och har börjat utveckla storhelgsememitfasoner. Dock kan han vara trevlig när han vill och ser även trickfilmad ut från midjan och neråt.

 

Nog om mig. Även om det är ett kärt ämne.

 

Igår knallade jag runt och väntade på finfrämmande. En annan av länsstyrelsen i Skånes favoriter hade nämligen fått besök av två insp och två ”poliser” igår, och jag antog att de skulle komma hit också. Nu kom de inte igår och även om jag är van så tar det ändå lite på en att gå och snegla ut genom fönstret. För de som uppmärksammade att jag satte poliser inom citationstecken så beror det på att jag inte är helt säker på att det var poliser som länsstyrelsen hade med sig. Inspektörernas chef, som jag och många med mig initialt trodde skulle kunna båsa probleminspektörerna men som verkar ha blivit smittad av rötäggen, har nämligen klätt ut sig till polis under åtminstone en inspektion. Chefen är polisanmäld för detta och enheten för polismål rotar tydligen runt i var FAN han har fått tag i uniform och dylikt. Igår så kom två inspektörer och två ”poliser” i samma bil till den här djurhållaren. För de som sett riktig poliser så vet man att de inte går mer än två meter från sin bil. De formligen parkerar under luckan på pölsemannen, så det känns orimligt att de skulle samåka då.

 

Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att kunna lista ut att gårdagens besök var en ren ”tack för hjälpen” för en artikel i söndagens Kvällsposten där djurägaren berättade att hon kände sig förföljd av enstaka inspektörer. Speciellt inte när man beaktar att sönerna till en som vittnade till en djurägares fördel i ett omhändertagandeärende blivit ”anonymt anmälda” till djurskyddet. Det senaste jag förresten hörde från det omhändertagandet var att förvaltningsrätten gav länsstyrelsen bakläxa och undanröjde omhändertagandebeslutet men att länsstyrelsen inte lämnat tillbaka djuren till bonden…

 

Så fort jag fått tag i artikeln om den förföljda djurhållaren så lägger jag upp den.

Kära Åsa Romson, Matilda Ernkrans, Anita Brodén, Irene Oskarsson, Per Åsling, Bengt Anders Johansson, Jens Holm och Josef Fransson. Ni har säkert många bra kvalitéer, många bra egenskaper och det finns säkert människor som tycker om er, men när det gäller jordbrukspolitik, och det här vill jag verkligen, verkligen framhålla, så har jag betydligt mer respekt för någon som ifrågasätter min förmåga att överhuvudtaget få erektion än många av er.

 

För att ingen av de som jag nämnde inledningsvis ska känna sig sidesteppad och för att ingen ska tro att jag bara har hög magsyra i största allmänhet, utan att det verkligen finns svenska politiker som frivilligt och högljutt själva placerar sig själva i facket ”folk ingen vettig människa ens skulle anförtro rätt sätt att använda en toalett”, så tar går jag igenom land lantbruks frågor en och en.

 

Bör gårdsstöden minskas till storbönderna 2014?
Här har Åsling och Johansson någorlunda sunda uppfattningar även om Åsling kunde svara att förslaget är ren idioti och Johansson kanske inte behövde sikta på pallplats i grenen svammel. Dock kan jag trösta Johansson med att Franssons svar var ännu värre goja. Till er andra, främst då Holm, Romson, Ernkrans och Oskarsson så vill jag bara påpeka några saker. Det jag allra helst vill skriva utelämnar jag och ger er istället en liten mattekurs. Och Brodén, känn dig inte speciell bara för att du klarade dig. Du hade inte känt igen en kollektiv nyttighet om man så slagit den i ansiktet på dig.

 

Mattekurs
Uppgift A.
Politikerna i ett land inför ett system som sänker lantbrukarnas inkomster med 50 %.
Lisa bor i skogen och har köpt mark ganska billigt. Hon har 50 hektar mark med en avkastningspotential på 5000 kronor per hektar.

Pelle har lite mer mark som var lite dyrare än Lisas. Han har 50 hektar mark med en avkastningspotential på 7000 kronor per hektar.

Otto däremot. Han har köpt dyr mark. Mycket dessutom. Han har 100 hektar mark med en avkastningspotential på 10000 kronor per hektar.`

Nu vill jag att ni politiker via mail svarar hur mycket var och en av Pelle, Lisa och Otto förlorar på politisk klåfingrighet.

 

Uppgift B.
Nu inför politikerna ett system som ska ”kompensera”  Lisa, Pelle och Otto och bestämmer att de ska få 22% av det de förlorar i stöd. Eller bidrag som det så fint kallas.
Nu vill jag att ni svarar hur mycket var och en av Pelle, Lisa och Otto får av vad de egentligen kunde tjänat.

 

Uppgift C.
Politikerna inför nu ett tak på hur mycket man ska få i stöd. Trots att Otto är den som förlorar avgjort mest så bestämmer politiker i en kollektiv släng av kognitiv och smittande dissonans att Otto ska tåla det. Otto är en sämre människa.
Nu vill jag att ni samtliga svarar på när ni från riksdagen ska bestämma maxpris på saker man kan hitta på blocket.se och varför man ska betala lika mycket för en nerkörd bubbla från 73 som mer lite god vilja rymmer två personer som man ska betala för en ny Audi A6 som ledigt rymmer fem pers.

 

Bör fler miljöåtgärder leda till högre gårdsstöd?
Här märks också en skillnad mellan trots allt ganska sansade människor som Åsling och Johansson och de som är så totalt av banan att de borde överväga om de har rätt jobb. Romson till exempel menar att vi inte ska få ersättning för att politiken fördärvar för oss om vi inte gör som Romson säger. Vad blir nästa steg? Är det bara lantbrukare som ska behöva offra sig för samhället eller ska resten av befolkningen också göra det? Tänk vad kvinnliga hormonstörningar kostar samhället? Tänk på alla raseriutbrott allmänheten får stå ut med. Tänk vilken bra miljö det blivit på landets arbetsplatser om alla kvinnor stannar hemma när de har pms. När ska det skapas en lag som säger att kvinnor inte får gå utanför dörren när det är den tiden på månaden. Givetvis utan ersättning. Även Ernkrans svar är så korkat att jag får diarré.

 

Borde utbetalningarna av jordbruksstöd begränsas till aktiva bönder? I så fall, hur skulle du definiera aktiv bonde?
Finns det någon som läst svaren som fattar vad Oskarsson menar? Jag gör det inte. Jag fattar inte Holms svar heller. Å andra sidan är jag tveksam till hans mentala status överhuvudtaget. Såhär är det, pojkar och flickor. Pengarna som ni håller på och diskuterar är från början en ersättning för att ni med kvoter och andra regleringar fullständigt sabbar vår lönsamhet. Hade ni inte börjat peta i vår produktion från början så hade vi inte haft några problem med att definiera ”aktiva brukare” idag. Ju mer ni petar i det desto omöjligare blir det. Det är de som förlorar på politiken som ska ersättas. Ende! Ni kan aldrig skapa en definition av en ”aktiv brukare” som är rättvis.

 

Bör jordbrukspolitiken hjälpa bönderna att hantera prissvängningarna?
Här måste jag säga att både Fransson, Johansson och Åsling, men även Oskarsson, har bra svar. Mest gillar jag Franssons och Johanssons. Oskarssons är nog bättre än Åslings faktiskt. I övrigt är det en ren jävla katastrof. Dessutom ljuger Holm eftersom vi tydligt kan se att när politikens styrmedel inte hinner med verkligheten och priserna globalt stiger så gynnar detta fattiga länder.

Är det rätt att jämna ut gårdsstöden och inte ge mer till vissa sektorer?
Istället för att prata om ett system som kompenserar folk för politisk klåfingrighet och det faktum att EUs jordbrukspolitik inte är till för bönderna, utan för en högljudd urban medelklass, så pratar våra kära politiker nu om att begränsa vissas produktion och ta deras kompensation och ge till de som utför den för dagen mest politiskt korrekta handlingen. Grundat i politikernas högst personliga värderingar. Det här med värderingar vet alla som inte sysslar med politik på heltid ändrar sig över tid, och det är inte så länge sedan det var PK och etiskt ut i fingerspetsarna att skicka judar in i gaskammare. Ni kan ha vilka jävla värderingar ni vill men ni kan inte låta det stå i vägen för verkligheten.

 

Jag tycker ändå att det mitt i alla idioti är fascinerande att våra politiker tar sig själva på så in i helvete stort allvar samtidigt som de har en så urkass syn på sitt eget skrå. Det finns en bred och massiv politisk okunnighet om jordbrukspolitik i hela Europa, och i stort sett de enda som fattar är ett gäng svenska politiker med Åsa Romson, Matilda Ernkrans, Anita Brodén, Irene Oskarsson, Per Åsling, Bengt Anders Johansson, Jens Holm och Josef Fransson i spetsen. Deras föregångare har formligen vräkt ut pengar över en och en halv procent av befolkningen och missgynnat de resterande 98,5 procenten i mer än 60 år! Fatta alltså. Politiker och opinionsbildare har under mer än 60 år låtit ett system som missgynnar miljön, ekonomin och andra i hela världen bara för att en marginaliserad grupp som kallas bönder ska leva gott på statliga medel! Vilken jävla tur att med Åsa Romson, Matilda Ernkrans, Anita Brodén, Irene Oskarsson, Per Åsling, Bengt Anders Johansson, Jens Holm och Josef Fransson ser något som INGEN annan i hela världen, varken nu eller genom tiderna, har sett och ska göra något bra av det här...

 

Jag vet att jag kanske uppfattas som hård mot er. Jag kanske har sårat era små känslor. Men ska jag vara ärlig så skiter jag fullständigt i det. Det är MINA pengar och MIN egendom och MITT liv och MINA planer ni sitter och pratar om som om det vore peanuts. Precis som att jag går att offra för att ni ska vinna nästa val. Det är JAG som jobbar med det här, det är JAG som tar alla risker och det är JAG som står kvar med skiten när NI misslyckats. Ni bara flyger vidare till nästa grönbete.

 

Om man nu bryr sig om palestinierna på Gaza-remsan. Varför packar man då massa grejor på en konvoj mat vet inte kommer fram? Mitt gamla inlägg om Ship to Gaza finns här.

 

Varför kan inte bara de som måste göra sånt jävla väsen av att de ser fram emot semestern och hur jävla skönt det är att vara ledig bara hålla truten och göra något åt sin sketna vardag istället? Det måste ju vara hemskt att vara så blasé över sin vardag att man ser fram emot att slippa den och ändå inte göra något åt det.

 

Det pratas hit och dit om nätmobbing och näthat. Jag har aldrig sett något sådant. Däremot har jag sett det omvända, överdriven nätsnällhet, alldeles för många gånger. Seriöst, det står mig upp i halsen just nu. Vi tar häromdagen som exempel. Jag var inne på tradera och där kan man titta på omdöme om säljarna och köparna. Det är ju satan rent vad folk överöser varandra med beröm! Det är en halv miljon plustecken och överhuvudtaget ingen som helst hejd på hur mycket man kan berömma den andres insatser. Som oftast handlar om att antingen stoppa ner en grej i ett paket eller betala någon annan för att denne stoppat ner en grej i ett paket. Det är inte så att folk har uppfunnit ett vaccin mot polio, utrotat världssvält eller kommit på ett enkelt sätt att förklara Fermats stora sats. DE HAR SKICKAT ETT PAKET. PUNKT. Folk formligen vräker över varandra snällheter och med den här takten så har det lagom till jul nästa år gått så pass mycket inflation i att ge varandra beröm att man måste resa en staty över de människor som klarar av att resa sig ur sängen och gå till jobbet om morgonarna. Gud!

 

Humor