Nu när jag inte har några djur är det lite svårare för mina vänner på länsstyrelsen att jävlas med mig. Okej för att de häromdagen skickade en kommunicering om att de funderade på att dra pengar från mitt gårdsstöd för 2012. Det fanns nämligen ett antal sena rapporteringar till CDB. (Det register där alla nöt är registrerade). Det var dock oklart om de sena rapporteringarna var mitt fel eller om det var polisen i Skåne som klantat sig när de skulle rapportera mina djur som de snodde av mig i januari i fjol. En liten hint kan vi dock få av alla de rapporteringspåminnelser jag fått från CDB. Det är nämligen så att när ett djur säljs/slaktas/vad som nu händer så ska både säljare och köpare rapportera händelsen till CDB. De som hade köpt mina djur av snuten hade skött sig och rapporterat. Snuten hade inte rapporterat, och jag fick listorna. Jag hänvisade till polisen i Skåne, som ju är de som har koll, jag hade ju ingen koll, och skickade dem åter till CDB.

 

Nu har de dock kommit på ett sätt till att jävlas med mig. I fjol somras fick jag en betalningspåminnelse från länsstyrelsen. Jag hade inte fått någon faktura innan. Jag mailade länsstyrelsen och skrev:

 

 

Länsstyrelsen skickar inte någon faktura. De skickar ytterligare en påminnelse. Med ränta påslagen… Jag mailar länsstyrelsen igen:

 

 

Länsstyrelsen svarar mig:

 

”Ni skriver att ni inte har fått någon faktura. Avgiften fakturerades och faktura skickades till dig den 31 maj 2012. Ni skrev sedan till Länsstyrelsen den 30 augusti 2012 att ni ville ha en kopia på fakturan för ni hade inte fått någon. Min kollega har gjort en anteckning att hon samma dag skickade en kopia på fakturan till er. Jag skickar även med en kopia på fakturan i detta mail. Jag kommer även att lämna över mailet till djurskyddsenheten så får de behandla det där.”

 

Jag svarade ”Kanon. Jag tänker inte betala”

 

Jag gick sedan och såg fram emot en tingsrättsförhandling. Eftersom jag protesterat mot fakturan så får de ju stämma mig för att vi ska kunna bringa klarhet i vad som gäller. Men de stämde mig aldrig… Istället skickade de mitt mail till förvaltningsrätten. Detta trots att min skrivelse inte var någon överklagan. Den var inte ens i närheten av att uppfylla de krav som lagen ställer på en överklagan. Länsstyrelsen ska när en överklagan kommer in granska den och bara skicka den vidare om de finner att den lever upp till lagens krav. I det här fallet hade jag bland annat inte skrivit under, inte gjort några yrkanden, inte ställt texten till rätt myndighet osv.

 

Därför blev jag ganska förvånad när jag en dag fick besked från förvaltningsrätten att jag överklagat ett länsstyrelsebeslut. Jag gick igenom alla mina papper och kunde konstatera att jag inte alls skickat in någon överklagan. Vilket jag också förklarade för rätten.

 

Något som slutade med att då förvaltningsrätten avskrev ärendet. När jag fick beslutet från förvaltningsrätten så kunde jag läsa om ett beslut som länsstyrelsen fattat och som jag inte kände igen. Jag ringer förvaltningsrätten och frågar, de berättar att länsstyrelsen fattat beslut att fakturera mig och sedan skickat faktura och hela det där som ni nyss läst om. Jag förklarar att jag inte fått det beslutet. Jag blir då uppmanad av förvaltningsrätten att begära ut beslutet att fakturera mig. Eftersom jag inte fått det innan har jag rätt att överklaga det när jag väl fått det. Normalt tre veckor efter att jag skrivit under delgivningskvittot. Personalen på förvaltningsrätten berättade också att om länsstyrelsen vägrade lämna ut beslutet så fick jag överklaga beslutet att inte lämna ut faktureringsbeslutet så hamnade först det ärendet hos förvaltningsrätten. Sen när jag fått rätt där och jag fått beslutet att fakturera mig kunde jag överklaga detta till förvaltningsrätten.

 

Jag begärde ut beslutet från länsstyrelsen. Chefen för djurskyddet svarar via mail att de inte tänker gå min begäran till mötes. Istället får jag en tid senare ett brev från kronofogden om att reglera den påstådda skulden och att de varit så hyggliga att de gett mig en betalningsanmärkning. Jag protesterade givetvis.

 

Faktorer som rör till det hela:

- Eftersom chefen för djurskyddet inte gett mig ett överklagansbart beslut, utan bara sagt nej i ett mail kan jag inte överklaga och få ut beslutet att fakturera mig.

- Eftersom jag inte blivit delgiven beslutet att fakturera mig gäller det inte. Såvida länsstyrelsen inte kan hävda att det skulle utgöra ett hot mot nationens säkerhet eller något annat.

- Eftersom beslutet inte gäller är det fel av länsstyrelsen att gå till fogden. Och fogden borde rimligtvis se att eftersom jag inte är delgiven beslutet kan de inte verkställa det.

- Eftersom länsstyrelsen vägrar delge mig beslutet kan det aldrig börja gälla och kan aldrig verkställas.

 

Hade de gett mig beslutet hade vi kunnat pröva och se vem av oss som har rätt. Hade jag haft fel hade jag ju fått betala och saken varit ur världen. Jag tror dock inte att jag skulle betala 9 000 till länsstyrelsen som var det primära. Det primära måste rimligtvis ha varit att ge mig en betalningsanmärkning. Det är nämligen helt omöjligt att, till och med för de på djurskyddet i Skåne, att göra så extremt många fel.

 

Revisorn som på regeringens uppdrag granskar länsstyrelsens verksamhet har blivit meddelad om ärendet, och när jag skrivit detta kommer jag begära en sittning med landshövdingen Margareta Pålsson. Innan hon blev landshövding ska hon ha sagt att djurskyddet i Skåne är en katastrof, men sedan hon tillträdde och faktiskt fick makt att göra något åt det verkar hon ha blivit sinnesbild av en landshövding – En trött föredetting utan såväl muskler som ambitioner. Vi får väl se om vill ha en sittning med mig. Länsstyrelsens punktmarkering av mig är löjlig och Pålsson har mycket att bevisa. Hon kan ju börja med att dra tillbaka min påstådda skuld hos fogden.

 

EDIT: Det verkar vara lite ordning med damen ändå.

 

 

Veckan som har varit…..

 

Den senaste veckan har varit en aktiv vecka där jag bla. besökte  mjölkföretagardagen i Jönköping.

Sedan kan vi konstatera att valberedningarna i både Arlaland och LRF jobbar flitigt dem här veckorna.

 

Vi börjar med mjölkföretagardagen,

Det var första gången jag åkte dit men var rätt så förväntansfull för att jag har hört att dem föregående år har varit bra.

 

Jag kan säga att det blev första och sista gången jag åker på mjölkföretagardagen, när man öppnar mötet med handuppräckning där man först frågar hur många mjölkbönder som sitter i salen och sedan frågar hur många rådgivare kan vi konkludera att det var i stort sett var lika många…. Vad säger det mig jo: alla dessa rådgivarmunnar måste födas. Det betalas direkt eller indirekt av branschen, mycket skrämmande. Och trots all denna ”kompetens” inte lyckas vi inte få vettig lönsamhet på att mjölka kor. Nu är det definitivt ingen mänsklig rättighet att få mjölka kor och tjäna pengar på det men i dagens läge är det nog ytterst få som gör. Det finns dom som påstår att så länge det finns några enstaka som tjänar pengar på mjölk så finns det ingen anledning att gnälla på priset för då bör den som inte tjänar pengar kunna förbättra sitt eget företag.

Mjölkföretagardagen är en mötesplats för mjölkbönder så det fanns gott om tid att prata med kollegor vilket jag gjorde, jag fick frågan om jag hade planer på bygga ut och skaffa fler kor varpå jag svarade tvärt: NEJ. Jag fick som svar, jaha så du har redan slutat utveckla ditt företag. Om denna mentalitet som jag just beskrev ska förbättra framtiden för oss mjölkbönder så tror inte jag på nån framtid tyvärr…..

Efter lunch var det dags för miniseminarier anordnat av husdjursföreningen och några av LRF-konsult. Jag var på två av dem, det enda det gick ut på in princip var KÖP våra tjänster så kan vi hjälpa dig…..

Jag kände att jag höll på bli så sjukt upprörd och bestämde mig att åka 27 mil hem långt innan dagen var slut.

 

 

Då kommer vi till valberedningstiderna

 

Som flera av er vet så sitter jag idag i kretsrådet (Arla) i Sörmland och har på flera sätt uttryckt önskan om att avancera inom organisationen. Min tanke bakom det är följande, jag har inte haft egna kor speciellt länge (2 År) men har förstås från dag 1 upplevt att marginalerna är små.  Jag skulle inte vara jag om jag inte skulle göra allt i min makt för att försöka förbättra situationen. Därför vill jag gärna avancera inom förtroendemannasystemet för att försöka förbättra vår situation, det hjälper inget att sitta hemma och vara irriterat.

Men ibland undrar jag hur man tänker i vissa valberedningar när man tillfrågar i mina ögon fullständiga inkompetenta människor till ett uppdrag.

Det behövs en rejäl mentalitetsförändring och förnyelse om både etablissemanget och kooperationen ska ha nån framtid och därmed vi lantbrukare själva.

SKÄRPNING NU!!