Sveriges snyggaste bonde

Kammarrätten har fortfarande inte meddelat beslut om inhibition. Jag hoppas för alla inblandade att de meddelar inhibition. (inhibition betyder alltså att rätten förbjuder länsstyrelsen att verkställa beslutet innan det vunnit laga kraft)

Först och främst för mina djurs skull. Det kommer att bli stress för djuren, och de kommer få en dippa om de flyttas. Helt i onödan. Mina djur har det ju för jävla bra här.

Och tro det eller ej, jag bryr mig faktiskt om polisen som ska verkställa omhändertagandet. Jag vet hur många kameror som kommer vara på gården. Och att som polis på plats verkställa och försvara ett omhändertagande man själv rimligtvis inte förstår kan inte vara kul. Släpar man ut döda och halvdöda djur ur en jordkällare kan det ju kännas motiverat, men att lasta mina riktigt granna djur för att de påstås vara vanvårdade måste kännas knepigt. Man behöver inte vara konörd för att se att länsstyrelsens påstående helt saknar verklighetsanknytning. Dessutom finns det ingen mer än jag som kan lasta min ena tjur utan våld och lyftkran.

Det polisen kommer behöva göra mot tjuren för att få honom att gå upp i transporten är inget någon vill se på tv. Och inget någon vill förklara eller stå till svars för.

Nästa problem för polisen är att det här kommer vara tidernas mest uppmärksammade och granskade omhändertagande. Det finns oändligt mycket film på mina djur som de ser ut här. Kan ni då tänka er vilket liv det skulle bli om djuren skulle bli det minsta lilla sämre i polisens vård? För de som har djur och vet hur djuren kommer reagera på flytten så framstår ett omhändertagande som ett kamikazeuppdrag rent förtroende- och opinionsmässigt. Skulle något av djuren skada sig eller bli sjukt så vet jag inte vad vi ska kalla det. Länsstyrelsen som är de som ställt till det lär klara sig bra, men stackarna på polisen kommer ju få råskäll. Nu har i och för sig Malin Wildt-Persson på länsstyrelsen varit väldigt tydlig med att det är polisen som bestämmer när djuren ska omhändertas, och att länsstyrelsen inte kan påverka detta. Det ger ju polisen möjlighet att skjuta på omhändertagandet om det nu ska verkställas.

Verkställigheten av beslutet ligger just nu hos kammarrätten, och polisen inväntar deras beslut. Jag kan inte göra så mycket mer nu. Inte mer än att hoppas att kammarrätten meddelar inhibition. Själva beslutet är överklagat och ska avgöras av förvaltningsrätten. Det lär bli en intressant förhandling. Den vittnesskaran jag kommer kalla lär inte bli nådig. Jag funderar förutom på att kalla folk som kan uttala sig om djurens status, även skicka allt material till Björn Dahlén på jordbruksverket. Sen kallar jag honom som vittne, och låter honom uttala sig om länsstyrelsen följt de direktiv som jordbruksverket lämnat.

Dahlén lär knappast njuta av att hamna i vittnesbåset, men det är mina djur det handlar om. Jag försvarar dem som en tiger. Jag vill ha dem kvar, och det är knappast så att jordbruksverket helt saknat tillfällen att hala in länsstyrelser som varit ute i det blå.