Sveriges snyggaste bonde

Varför finns det pingviner på omslaget till böcker som handlar om hotet från en global uppvärmning?
Framförallt tycker jag den nedersta är charmig eftersom mängden is på Antarktis faktiskt växer.

Både lantbrukarnas riksförbund och de som köper mina produkter är paniskt rädda för avloppsslam. Man tror att konsumenterna kommer sluta köpa svensk mat om de får reda på att bönderna sprider människorbajs där det sen ska växa mat. Slammet innehåller oftast en del silver, kvicksilver, kadmium och bly, alla de halterna minskar och tex kommer 90 % av kvicksilvret från amalgamlagningarna i folks tänder, flamskyddsmedel och tensider. Flamskyddsmedel finns bl a i nallar och datorer. Har ni sett någon spola ner en nalle eller en dator i skithusstolen? Nej, vi får det i oss och sen skiter vi ut det i avloppet. Alla föroreningarna samlas sen i slammet.

Vi får nog aldrig slammet helt rent från oönskade ämnen men vi måste ändå väga de oönskade ämnena mot slammets innehåll av tex fosfor. Dessutom kan vi inte behandla slammet som vi gör nu, det körs långa vägar för att bli bullervallar, golfbanor och Stokholm kör en hel del av sitt slam till Aitikgruvan utanför Gällivare. 70 000 ton om året rullar från Stockholm till Gällivare. Det är mycket och det är långt. Fosfor är en ändlig resurs och inom tio år får man nog köra upp till Aitik och hämta tillbaka slammet för det kommer vara så jävla dyrt. Om det nu finns gränsvärden så antar jag att de är satta med forskning som underlag och att lagligt slam går alla tiders att sprida. Varför kan vi då inte bara göra det och spara både lantbruket och samhället en massa pengar?

Anekdoter ur Sveriges snyggaste bondes liv och leverne. kap. 1.
När jag gick på lågstadiet så hade matsalen förutom de två helan och halvanliknande mattanterna en fascistoid, ganska normalbyggd, tant som sprang runt och kollade så att man ätit upp alltihopa och dessutom körde ut en från matsalen när det kom nya klasser. Jag kommer från landet, alla fick inte plats i matsalen samtidigt så vi åt i skift. Vi i min klass hade en kvart på oss att äta lunch, det är inte jättemycket tid. En dag läste jag att man hade rätt till en halvtimmes lunch i alla fall. Så när fascisttanten kom och skulle köra ut oss så vägrade jag gå. Jag satt min halvtimme och sen gick jag. Jag tror inte någon normalt funtad person ens kan föreställa sig vilket jävla liv det var på precis samtliga på skolan för att jag vägrade gå från matsalen innan jag var färdig. Fascisttanten, min klassföreståndare och mattanterna skrek på mig, jag åkte in till rektorn, som också skrek på mig, jag skulle be om ursäkt och fan vet allt de tuggade om. Jag påpekade min rätt till en halvtimmes lunch, stod på mig och tänkte fan inte be någon om ursäkt. De ringde till och med hem till mina föräldrar. Man måste inte vara dum i huvudet för att förstå att det finns skolpersonal som inte ska ha med människor att göra, allra minst barn. Ju mindre barn, desto större rövhål bland lärarna.

Sen visar det sig att jag hade rätt, vi hade för lite tid i matsalen! Tror ni att någon er den analfixerade skolpersonalen bad mig om ursäkt? Nix... Jag har haft lite svårt för skolan sen dess. Alla ni lärare som jag haft sen dess och som inte fått rätt med mig, skyll på mina låg- och mellanstadielärare.

För att återknyta till rubriken. Strindberg sade ju att det är synd om människorna. Jag tycker inte synd om lärarna, ergo: De är inte människor.

De flesta håller sig ju till gott uppförande när det finns folk i närheten(vilket är nästan alltid), så om man kan bestämma vad som är gott uppförande kan man ju utöva makt över folk utan att själv vara närvarande.
Det här är något som kvinnorna nog kommit till insikt om...

"Är man påklädd har man allt man behöver i servettväg" är en väldigt manlig uppfattning men tillhör inte gott uppförande.
Och det här med att inte ha armbågarna på bordet. Man kan faktiskt ha tallriken i knät men inte armbågarna.
Istället för armbågar sätts det blommor och en massa andra omanliga detaljer på borden.

Vi män blev omsprunga för rätt många hundra år sedan, va?

Jag tycker att förändringen från fastighetsskatt baserad på taxeringsvärdet till en fastighetsavgift blev rätt bra. Där jag bor finns många fiskelägen och det var nog inte lätt att vara "fiskaränka" med fastighetsskatt på sisådär 17000 när pengastinna grannar drivit upp priserna på grannfastigheterna och därmed också taxeringsvärdena.

När ni går och handlar, har ni sett Svenskt Sigills logo? En gul sol, som går upp på en blå himmel, lite grön mark med texten "Svenskt Sigill". Jag är med i Svenskt Sigill. Eller, ja. Tvångsansluten. Min ende kund på mjölksidan ville att jag (och alla andra mjölkbönder) skulle vara med, så vad gör man?
Jag var på ett inledningsmöte och lyssnade bl a på Svenskt Sigills VD när han berättade om hur förträffligt det var för mig att vara med i Svenskt Sigill och lite om bakgrunden till just Svenkt Sigill.
Han berättade att man ville undvika den förtroendekris som uppstod i Storbrittannien efter galna kosjukan och mul och klövsjukan. Jag blev trampad på tårna där - Jag är fullt läskunnig och vet lika bra som Svenskt Sigills VD att någon förtroendekris aldrig uppstod i Storbrittannien. Siffrorna är väldigt tydliga, engelsmännens förtroende för det inhemska lantbruket rörde sig aldrig nämnvärt, utan höll sig runt 85-88 procent. Människor satte dekaler med texten "We eat brittish beef with confidence" på sina bilar. Jag vill inte kalla det för förtroendekris när 85-88 procent av befolkningen har förtroende för det inhemska lantbruket. Siffrorna ser likadana ut i de flesta flesta länder, så även i Sverige. Dessutom skriver man på Svenskt Sigills hemsída att en rad undersökningar visar att sveriges bönder är omtyckta av svenskarna. 88 procent av svenskarna har förtroende för de svenska bönderna, men när 88 procent av engelsmännen har förtroende för sina lantbrukande landsmän är det en förtroendekris.

Jag fick även höra att antalet kontroller på min gård skulle minska. Svenskt Sigill och kommunens Miljö o hälsoskyddsförvaltning kommer hem till mig och kontrollerar exakt samma saker. De går samma runda på gården och frågar samma saker. Har jag otur kommer en kontrollant till och går samma runda, tittar på samma papper osv bara för att kolla så att den förste kontrollanten från Svenskt Sigill gjort rätt bedömning. Det kallas i min värld oavlönat dubbelarbete och det går åt några timmar varje gång de hälsar på. Därför välkomnar jag absolut att antalet dubbelkontroller minskar. Men jag fattar inte Svenskt Sigills retorik att Miljö o Hälsa inte behöver kontrollera en Sigillansluten gård. Kommunerna har ett lagbundet krav på sig att kontrollera gårdarna och ska antalet kontroller minska är det rimligtvis Svenskt Sigill som ska hålla sig borta.

Jag har fått uppfattnigen att Svenskt Sigill vuxit sig till ett eget väsen vars fortlevnad måste garanteras snarare än ett instrument att skapa utrymme för bra livsmedel.

Läser att brankåren inte åker till vissa adresser på Rosengård i Malmö utan poliseskort. Det är för jävligt att man kastar sten och ägg på brandkåren men jag hade också blivit knäpp av att bo på Rosengård. Jag minns en tv-debatt för några år sedan. På ena sidan fanns representanter för Rosengård och på andra sidan sossarna, bl a Mona Sahlin. Människorna från Rosengård var otroligt förtroendeingivande, vätaliga, hade bra argument och många pratade bättre svenska än vår drottning, men hela tiden klappade sossarna dem på huvudet och berättade att sossarna faktiskt vet bäst. Jag blev fruktansvärt illa till mods när jag såg hur Rosengårdsbefolkningens berättelser och förslag på förbättringar inte togs på allvar. Jag tycker inte man ska sucka och fnissa åt människor när de berättar om sitt liv och man själv är högst delaktig i att de har det på det viset de försöker berätta om.

Lejonparten av kvinnorna på Rosengård har inte varit utanför Rosengård sen de flyttade dit men fortfarande bunkar sossarna ihop invandrarna på Rosengård så att de snart rinner ut i havet. Alla har ansvar för sig själv men varför skärpa sig när man ändå inte förväntas göra det och blir satt i en ghettoliknande stadsdel i Malmö?

När jag skrev om elavbrott kom jag till att tänka på Lantbrukarnas riksförbund LRF i sin årsredovning för 2004 stolt berättade att riksförbundet och lokala LRF i Småland lyckats stoppa breddningen av ledningsgator i det område som drabbades allra värst av stormen Gudrun något år senare. Försök sen minnas vilka som skrek mest för att strömmen var borta....

I lantbrukstidningarna den senaste tiden har man kunnat läsa några debattartiklar om att äganderätten urholkas - Det är för lätt att leta mineral eller expropriera mark för att bygga hus och vägar. Om vi bortser lite från den sanslösa takt som fin åkermark bebyggs runt Malmö så tycker jag att lantbruket är en del av samhället, och vi tjänar också på en bra infrastruktur och fungerande kommunikationer. Visst är det tråkigt för den som får sina ägor delade av en ny motorväg, men efter några år tror jag inte att någon vill ha tillbaka trafiksituationen som den var förr. Dessutom får man ersättning, det kan vara ny mark eller pengar, och det är expropriatörens uppgift att betala markägarens ombud.
Vad som är värre är det intrång i vårt ägande som inte ersätts.
Det senaste och enklaste att peka på är detta. Bonden Roger Larssons grannar tycker att hans gård luktar för mycket och har efter att fått bakslag i både miljönämnd och hos länsstyrelsen fått rätt i Miljödomstolen. Nu är Roger Larsson i princip tvungen att lägga ner sin verksamhet. Det är horribelt men Roger Larsson är inte ensam. Det går knappt en vecka utan att man i lantbrukstidningarna kan läsa om bönder som får inskränkningar i sin drift och sitt ägande pga. fel grannar. Uppenbarligen har dessa grannar hur mycket tid som helst i att ställa till jävelskap för sina grannar lantbrukarna.

Det är inte friskt att flytta ut på landet och lyckas driva igenom förändringar eller tom. driva bort lantbrukarna för att det luktar skit, finns flugor eller att en stall eller maskinhall stör utsikten. Vill man slippa det ska man bo i stan, och inte flytta ut på landet och förstöra för existerande företag. Jag är osäker på det här men jag har för mig att jag läst att om någon klagar kan länsstyrelesen uitfärda nyttjandeförbud på anläggningar byggda efter 1996. Något sånt hör inte hemma i den civiliserade delen av världen. Snittpriset på ett hus är i sverige 1,8 miljoner. För de pengarna får du en (1) mjölkrobot levererad och färdig att använda samt en kraftfodersilo rest, alt sex hektar mark i Skåne.... Det är stora pengar som bönderna satsar på sina lantbruk, det är lång tidshorisont i investeringarna, och då duger det inte att vi måste leva med rädslan att helt plötsligt få "fel" grannar som förstör för en. Vad gör det att vi för en gångs skull har en hälsosam marknadssituation, att politiken globalt sett vill öka produktionen och att vi är duktiga lantbrukare när vi där vi driver företag bli hindrade att anpassa oss till marknanden och hindrade att producera det marknaden vill ha? Det spelar ingen roll om jag är världens duktigaste bonde och har en produkt som jag så får miljoner för när en folkskygg sociapat till granne förströr allting för mig.

Dessutom verkar folk som flyttar ut på landet och klagar på gödsellukt och maskinhallsbyggen inte se att om lantbruken försvinner så försvinner även det öppna landskapet och orsakent till att de flyttade dit från början. Ja, såvida de inte är folkskygga, vill säga.

Man kan inte få allt, bor man på landet luktar det ibland gödsel, det kör traktorer fram och tillbaka, du får kanske en stor maskinhall som stör utsikten, du blir insöad och strömmen försvinner då och då. Bor du i stan spelar uteställena musik till framåt morgonen om helgerna, du får öronen avskura av någon psykpatient beväpnad med ett samurajsvärd i tron att du är ett troll och det ligger berusade människor och sover i pappersinsamlingen.

Bönder är ju egenföretagare, så det blir ju naturligt att vi när vi träffas pratar just företagande. Jag är ju egen, lite egen har jag alltid varit men egen företagare, och många av mina jämnåriga planerar att bli det. Tyvärr verkar väldigt få av de som tänker bli företagare reflektera över just företagandets alla aspekter. Jag får allt oftare höra att "Om man har aktiebolag så klarar man sig som privatperson om ens förtetag skulle gå i konkurs" Det är ju skitsnack. Dels får jordbruksaktiebolag inte äga fastigheter. Man måste äga dem själv. Visst, man har inventarier och lager för några miljoner men de stora pengarna ligger i ägandet av fastigheterna. Och skulle ens aktiebolag gå i konkurs så lär man själv inte vara prioriterad fordringsägare. Dessutom, försök få en bank att låna ut pengar till ett aktiebolag värt femtiotusen kronor utan att ägarn själv går i borgen. Det finns inga vattentäta skott mellan företaget och ens privatekonomi när man driver företag, oavsett bolagsform. Man kan inte få både anställingens trygghet och företagandets frihet.

Jag har slutat prenumerera på lokaltidningen, men de hade tydligen en blank förstasida häromdagen. "Den här tidningen är inte godkänd av staten" En liten manifestation att man inte vill bli censurerad av staten. Det låter i och för sig schysst med fria media, men precis som om media inte är en stadsmakt ibland mäktigare än riksdagen och domstolsväsendet! Både radio, tidningar och tv bestämmer själva vad de vill rapportera om och ur vilken vinkel. Dessutom vill man ha copyright på att sålla, förmedla och tolka nyheter. Minns vilket liv det var på media när Car Bildt började blogga om viktiga händelser och beslut.

Anledningen till att jag slutat prenumerera på lokaltidningen är språket. Det gick knappt att hitta en sida utan stav- eller syftningsfel, dåliga meningar eller ord som överhuvudtaget inte hörde till meningen. Att vanligt folk ibland missar när de skriver är ingen big deal, men det är journalisternas jobb att kunna språket. Hade jag skött mitt jobb lika dåligt som journalisterna på lokaltidningen hade jag slutat som ruinerad och inspärrad i fängelse.
Det påstås ju att med ett oändligt antal apor med varsin skrivmaskin och med mycket tid, så skulle de till slut knacka ner Shakespears samlade verk. Lokaltidningen här är av klassen Tre apor, tjugo minuter.

Jag är av uppfattningen att om bönderna tjänar pengar på det de säljer, så finns det både tid och resurser att hålla landskapet öppet. Vi bor ju faktiskt på landet och vill gärna ha någorlunda fint runtomkring oss. Den ekonomiska situationen de senaste åren har varit mer och mer pressad och det forcerar fram en otrolig rationalitet. Beten som inte har vatten, är för små eller ligger dumt till har man varit tvungen att låta växa igen. Siffrorrna talar sitt tydliga språk här, miljöstöden har, på bekostnad av produktionsstöden, ökat medan allt mer betesmark vuxit igen. Jag har oordning på kontoret och hittar inte rapporten om hur mycket mark som vuxit igen de senaste tio åren men det är MYCKET. Och som sagt, trots att miljöstöden får mer och mer politiskt stöd.
Som jag skrev innan idag, det blir fyrkantigt och petigt när politiken ger sig in i något. Vi kan väl säga att en bekant till mig hade syn angående miljöstöden i fjol. Det var Länsstyrelsen som besiktigade. Först kom de till ett bete där kontrollanten menade att det fanns för mycket träd. Bonden i fråga måste såga ner en hel del av träden. Men han fick inte såga ner träden i raka rader, då kom nästa kontrollant från LST och kallade det för skog, så han fick plocka lite träd här och lite där. Han undrade hur många men fick inget bra svar. Sen insåg kontrollanten att det fanns hasselmöss i området. Det fanns dessutom hasselbuskar i betet. Nu fick bonden inte såga ner träden. Men det fans fortfarande för många träd, kontrollante föreslog att bonden kunde ju såga ner träden som det inte satt hasselmöss i. Har någon av er som läser det här sett en hasselmus live? Den är skitliten. Bonden frågade vad han skulle göra om hasselmössen byggt bo i raka rader, då var han ju tvungen att såga ner tärde i raka rader. Kontrollanten visste inte, men hon skulle fråga sin chef. Klart var i alla fall att det fanns för många träd och att de behövde glesas ut. Efter några dagar ringer kontrollanten och meddelar att träden fick stå...
Fjolåret var torrt och det beviljades generell dispens för att få beta EU-trädan ganska tidigt på sommaren. Ett bete låg precis vid sidan om en eu-träda. Det växte exakt samma gräs på båda fälten, de låg precis upptill varandra och ingen kan egentligen se någon skilnad på fälten mer än på kartan. Kontrollanten underkänner naturbetet för att det står i reglerna att ett naturbete måste ha staket på fyra sidor. Hon ville att bonden skulle sätta upp ett staket i gränsen melan trädan och betet. I praktiken mitt där djuren gick. Staketet som gick runt båda fälten (både betet och trädan) gälldes inte. Naturbete MÅSTE ha staket på fyra sidor. Bonden vägrar sätta upp staket med hänvisning till att djuren skadar sig på ett staket mitt inne i betet och att han enlligt djurskyddslagen inte får sätta upp ett meningslöst staket inne i betet. Hur han än gör så gör han fel. Han satte inte upp något staket och fick avdrag på sina miljöstöd. Typ 27000..

Ibland roar jag mig med att söka på "jordbruk" på de olika partiernas hemsidor, Det hade varit ganska underhållande läsning om jag själv inte jobbat i branschen... I morse när jag åt frukost så tittade jag på sossarnas hemsida. Man vill frikoppla stöden från produktion, men då ska man fan slopa interventionssystemet också (Har fattats beslut om det på bl a svinkött, durumvete och ris, men hur mycket ris odlas det i EU?) Sen vill man, om inte höja, så i alla fall bevara miljöstöden. Det är ju rakt igenom korkat, vi bönder ska alltså få betalt för att hålla landskapet öppet. Det är bättre att man lägger den energin på att skapa schyssta möjligheter att driva företag istället. Är det inte lönsamt med oljeväxter så kommer det inte bli några blommande rapsfält. Visst för att jag kan hålla landskapet öppet med en enorm gräsklippare eller köttdjur som aldrig får några kalvar, men killarna och tjejerna på mejeriet blir arbetslösa.

Dessutom pratar man om EUs jordbrukspolitik som prisdumpande, överskottsskapande och att politikerna bestämmer vad bönderna ska odla. Men varför vill (S) då ge mer stöd till ekolantbruket? Och varför vill man att den ekologiskt odlade arealen ska vara 20%? Det är en ren marknadsfråga! Sahlin & co kan klubba ett sånt beslut tills de blir pensionärer, det blir inte 20% om inte marknaden vill ha det så.
Kan vi inte bara skita i miljöstöden? Så fort politiker lägger sig i något blir det fyrkantigt och detaljstyrt. Jag ska berätta om regeltillämpningen i eftermiddag/kväll.

Jag kan trösta alla att vetepriset snart sjunker (min uppf). Kanadensarna började gasa ihjäl smågrisar för en månad sen (Ingen i hela världen tjänar pengar på att föda upp grisar just nu. Kanada säljer mycket smågrisar till USA, men de går, trots att de får mer pengar från staten än vad EUs bönder får, back på grisarna och tömmer stallarna. Ingen vill ha grisarna, inte ens till skänks, och nu gasas de ihjäl. Färre grisar innebär mindre foderkonsumtion och mer vete som kan köpas på marknaden=lägre pris.

Läser Sydsvenskans Olle Lönnaeus "Bönderna odlar bränsle istället för mat"  Jag trodde Sydsvenskan var en någorlunda blå tidning, men Lönnaeus verkar dra åt det kommunistiska hållet när han menar att bönderna inte ska få producera det som betalas bäst - Bönderna ska producera det politikerna tycker ska produceras. Det är ju det som är själva vitsen med den jordbrukspolitik han vill avreglera, just att politikerna ska bestämma. Viadare uppskattar jag inte att han benämner marknaden av idag som sjuk. Det är just idag när tillgång och efterfrågan styr priset mer än på länge som den är som friskat. Vad som däremot inte är friskt är när politiker bestämmer maxpris på jordbruksprodukter och vad de ska användas till. Olle Lönnaeus är säkert en jättetrevlig och påläst kille som jag gärna kör in till Malmö och dricker en kopp kaffe och diskuterar mer med, men när det gäller jordbrukspolitike har finns det kunskapsluckor. Tex att skånska stora gårdar gör strålande affärer. De pengarna jag och mina kollegor får från eu är en kompensation för att man från politiskt håll hållt priset nere på våra produkter. Och ju bättre jord ju mer förlorar man på jordbrukspolitiken. Det säger ju sig självt att om man från politiskt håll drar ner priset med, låt säga,  20 procent förlorar den med ett netto före neddragningen på 10000 2000 medan den med ett netto på 7000 förlorar 1400. Det är därför bra mark har fått högre arealstöd än den sämre marken. Ska vi ta det en gång till, Det är en kompensation för politisk klåfingrighet, inte välgörenhet. Men jag lovar, jag vill ännu mer än Olle Lönnaeus slopa jordbrukspolitiken som den är nu. Men jag vill INTE ha ett EU som lägger exportrestriktioner på mina produkter när någon utanför EU betalar bättre än vad man gör på den interna marknaden.

Måste bara fråga Lönnaeus, var finns alle de massvis bönder som förr levererade mat som nu levererar bränsle?
Och förresten, på mjölksidan har två tredejdelar av prishöjningen ätits upp av höjda kostnader, så jag lär in tegöra ICA-handlarna sällskap på listan över vilka som köper Porsche i år heller. :)

Folk påstår att de handlar på Lidl för att det är billigt, men om man väger in kvalitet och miljöhänsyn så är de rent för dyra.

Läser att FAO, FNs livsmedels och jordbruksorganisation, har samlat till möte i Rom angående matkrisen. En i högsta grad fabricerad kris. Man vill i väst inte betala för maten och skyller sina illa dolda motiv på att det är synd om de fattiga för att de inte har råd att köpa mat. Det är ju ett pseudoresonemang. I verkligheten, spelar det någon roll om du kan köpa ett eller två kilo ris för det du tjänar på en månad? Nix, problemet är att folk är fattiga, inte att maten helt plötsligt börjat kosta vad den kostar att producera. Alla, precis alla, tjänar på ökade livsmedelspriser. Flera afrikanska stater har sjösatt reella planer att bli självförsörjande på livsmedel inom sju, åtta år. Den illegala vallmoodlingen har fått stryka på foten för att veten plötsligt är lönsam. Kokainet är skitdyrt nu... Den av nästan alla illa omtyckta jordbrukspolitiken har spelat ut sin roll. Jag läser ganska ofta ledarsidor och politikers debattinlägg om att EUs gemensamma jordbrukspolitik borde avregleras. Jag håller absolut med. Däremot kan jag inte se riktigt samma konsekvenser som tex. Gunnar Hökmark och ledarskribenter på Sydsvenskan när de menar att en avreglering kommer ge stabilt låga priser i konsumentled. Att idag, när marknaden för en gång skull ger avtryck ändå fram till konsument, låta ideologi stå i vägen för fakta är snudd på dumt, men som sagt, jag vill också avreglera. Det är nästan tvunget, de politiska styrmedlen är döda. Invterventionslagrena är sedan lååång tid tomma. Man kan inte längre släppa ut billig spannmål på den interna marknaden för att kyla ner prishöjningar. Att slopa EUträdan för att dämpa prisuppgången på vete känns mest som dödsryckningar. Det enda resultat man kan härröra till EUträdans slopande var att priset på glyfosat steg i höstas. För att dämpa prishöjningen på mjölk höjer man mjölkvoterna men de korna som behövs för att fylla tomrummet mellan verklighet och kvoterna finns inte. De är slaktade sedan många år. Vi har ju från politikerhåll hört att det inte behövs någon speciell kompetens för att bli politiker. Samtidigt kräver den nya situationen i lantbruket otroligt mycket av oss som företagare. Vi kommer få se större fluktuationer vad gäller pris på både insatsvaror och våra produkter, vi måste bli bättre företagare. Speciellt nu när gårdarna växer. Som det har varit innan har man ju kunnat skita i att ta ut lön själv om det gick knackigt ett år och man visste att det skulle bli bättre. Har man kommit upp i storlek utgör ens egen lön det lilla och har man dessutom några anställda så vill de ha lön den siste, oavsett priset på mjölk och kväve. Vi måste ha frihet att driva och utveckla våra företag utan politisk klåfingrighet och detaljstyrning. En fri marknad rättar alltid till sig, en politisk styrd marknad kan vara skev väldigt väldigt länge. Jag vet att det är svårt att avreglera ett lantbruk, det finns bara två länder som har lyckats (jänkarna har försökt fyra gånger men alltid varit tvungna att återreglera) - Kanada och Nya Zeeland, och det var fan inte najs att vara bonde på Nya Zeeland under omställningsfasen. Men jag vill ändå ha frihet att vara en duktig företagare. Jag vill inte att politikerna ska lägga sig i vad jag odlar och föder upp ska kosta och till vem jag ska sälja det.

Och förresten, ni som tror att EUs jordbruks politik är till för att stödja bönderna, och kostar en massa pengar, ni har fel. Jordbrukspolitiken är den enda branschpolitik som är gemensam, den enda som är reglerad, den omfattar drygt en tredjedel av EUs budget, vilken inte är jättemycket större än Sveriges stadsbudget, och 0,5 procent av den samlade BMPn. Den har sedan kol och stålunionens början 1946 handlat om att hålla priset till konsument nere. Man har haft interventionslager till vilka man köpt in spannmål, kött och pulvermjölk när det varit billigt och sen sålt billigt för att kyla ner marknaden när priserna steg. Tror ni själva att politiker och opinionsbildare låtit ett system som strör skattepengar över några få procent av befolkningen fortleva i femtio år?

Jag tycker att det är helt ok att folk promenerar på mina marker, de flesta sköter sig, men det finns de markägare som har problem med för mycket folk på sina marker. Kruxet är att man inte får stänga dem ute eftersom allemansrätten tydligen är helig. Det finns tom. statliga institutioner som hänvisar till den då och då när de lägger sig i markägares försök att skydda sin mark. Men försök hitta en lagbunden rätt att vistas på någon annans mark. Allemansrätten är en gammal hävd, och ska vi börja låta hävder, ju äldre de är desto mer legitima, börja styra mer än lagar, så är hävden att med våld köra bort inkräktare ännu äldre.