Varför vill ingen vara först och lite om vad folk borde göra om söndagkvällarna.

Det var ju tar att Saabaffären sprack så att media fick älta något annat än bara grisar häromdagen. Det finns mycket i denna veckas grisröra som jag inte förstår.

Jag förstår inte hur SR Ekoredaktionen kan göra sig själva till dumhetens lakejer och stadssubventionerad radio till megafon för ett projekt som några pajasar sytt ihop för att få synas. Ju mer jag läser kring vilka det är som fått besök ju klarare framstår det att det inte är slumpen som bestämt vilka Djurrättsalliansen brutit sig in hos. Det är inte slumpen att de brutit sig in hos Karl-Petter Bergvall. Det är inte slumpen att de brutit sig in hos Gun Ragnarsson. Det är inte slumpen att de brutit sig in hos Charlotte Önnestedt. Det är inte slumpen att de brutit sig in på gymnasieskolor. Det är inte slumpen att de brutit sig in hos Lars Hultström. Det är inte slumpen att nyheten släpptes på morgonen samma dag som det var grisföretagardagar i Jönköping och ingen från branschen kunde gömma sig. Allting är väldigt väl regisserat och det centrala i Djurrättsalliansens jobb är inte djuren. Den som påstår att det handlar om djuren ljuger. Hade det varit som Djurrättsalliansen påstår att det är systemfel på i stort sett alla grisgårdar och att alla grisar lider hela tiden så hade ju det bästa för grisarna varit att Djurrättsalliansen ringer och frågar om de får komma nästa vecka. Då hade ju grisbönderna hunnit strö, städa och släpa ut alla de döda grisarna och vi hade fått en situation i vilken åtminstone en omgång grisar hade fått det bra i en vecka jämfört med hur det enligt Djurrättsalliansen är nu och alla grisar lider hela tiden. Det handlar som sagt inte om grisarna. Det handlar om människorna som äger dem. Djurrättsalliansen har noggrant valt ut intressanta människor och ägnat två år åt att få till rätt bilder från deras gårdar. Jag har sett videon från Lars Hultströms gård några gånger nu och det är så här verkligheten ser ut. Ja, det finns några grisar med svullna ben, det finns några grisar med bölder, några är skitiga och en är död. Jag utgår från att Djurrättsalliansen ansträngt sig för att få med allt det dåliga på filmen och med tanke på antalet grisar i avdelningen så är frekvensen bölder och svullnader inte särskilt hög. Ett nyktert öga som tittar på filmen kan konstatera att alla grisar har hela öron och endast en saknar svans. De flesta är i gott hull och den enda magre jag kunde se var målad med märkfärg. En målad sjuk gris är i min värld upptäckt. Grisarna i nästan alla boxar är rena. De skitiga grisarna har rimligtvis varit i slagsmål med varandra. Tittar man på filmen ser man att i några boxar är grisarna skitiga och det är lite väl många grisar i boxen. I boxen sidan om är grisarna också skitiga, lika stora som i boxen sidan om men väldigt få. Man har således fått dela på grisarna för att de inte ska slåss. Det finns inte anledning att misstro Hultströms uppgift att det är sjukboxar man filmat. Har grisarna visat sig sjuka och man tagit dem ifrån sin vanliga flock för att sätta dem i sjukbox och de har börjat slåss så har grisskötarna två val – Antingen hålla stenhårt på antalet grisar per box eller låta grisarna i en box gå för trångt för att de inte ska döda varandra i nästa. Man gör det väldigt lätt för smygfilmande djurrättsaktivister att hävda att alla grisar har det dåligt när man samlar alla sjuka och avvikande djur på ett ställe men det är helt rätt enligt djurskyddslagen att skilja ifrån sjuka djur. Det faktum att man inte hittar sjuka och avvikande djur i mer än en avdelning tyder på att man på Hultströms gård varit väldigt noga med djurhälsa och välfärd. Man har nämligen observerat och tagit om hand sjuka djur. Det är inte olagligt att ha en sjuk gris. Det är olagligt att inte behandla den.

Även om min sammanfattade uppfattning om pajasarna i Djurrättsalliansen är att inte ens en mor kan älska ett sådant barn är jag ännu mer besviken på SR Ekot och allra mest på våra egna. När nyheten släpptes kunde man höra Johan Beck-Friis sitta och tycka det är hemska bilder man ser. Hade han varit liiite närmre verkligheten och haft liiiite mer integritet hade han inte sprungit iväg och kritiserat så jävla fort. Människor mer samma utbildning som han och som dessutom varit på plats och sett djur och stall på riktigt delar ju inte hans uppfattning. Per Pettersson som är riksförbundsstyrelsekollega till Lars Hultström och förmodligen haft många glada stunder med Hultström säljer i P4 Hultström och säger det han tror alla vill höra – Att det är vidrigt. Precis DÄR. När Per Pettersson öppnade käften blev det omöjligt för Hultström att sitta kvar. Jag förstår inte hur kapitalt medieotränade de i riksförbundsstyrelsen kan vara. . Mitt jobb går i stora drag ut på att köra gräs uppför backen och idisslares bajs nerför backen. Ändå hade jag klarat att hantera Ekot bättre än vad Per Pettersson gjorde. Om det är samma rutiner hos ga(m)lingarna som hos ungdomarna så ägnar de i riksförbundsstyrelsen en stund på söndagskvällarna åt att maila de andra i styrelsen och berätta vad de ska göra i veckan som kommer. Förmodligen gör Per Pettersson det när alla andra tittar på Parlamentet. Det finns nämligen två ord som man ska ge fullständigt fan i när man råkar vara styrelsekollega till någon som media nyss satt i hissen. Nämligen ”ja” och ”nej”. Saker och ting brukar nämligen lugna ner sig och när folk sansat sig och man vet vad som EGENTLIGEN hänt och hur saker och ting står till så kan man börja fundera och agera. Fram till dess så ser man till att hålla sig så långt från det som möjligt. Per Pettersson hade inte behövt titta på filmen, och hade han nu tittat på filmen så hade han bara kunnat berätta att han inte kan avgöra om det är något olagligt eller inte som förekommer på filmen. Det är inget man kan lasta honom för. Till och med de som har till uppgift att läsa lagen har svårt att avgöra i djurskyddsfall. Det är påfallande ofta som hovrätten upphäver tingsrättens dom i djurskyddsfall så ingen hade kunnat klanka ner på Per Pettersson.

Nästa idiot är Lars-Göran Pettersson. Inte heller han har vett att hålla sig borta från skiten utan sätter glatt kniven i ryggen på sin styrelsekollega Hultström. Utan att invänta länsstyrelsens bedömning av Hultströms djurhållning på Blaxtaby konstaterar han att ”missförhållanden av det slag som avslöjats är oacceptabla”. Bara några timmar efter att han öppnat truten kunde länsstyrelsens djurskyddsinspektörer konstatera att det inte förekommer vanvård på Blaxtaby. Man hade synpunkter på miljön i två av elva avdelningar, och det rörde sig om ventilation och avsaknad av halm. Jag har inte någonstans läst att grisarna mådde annat än bra. Trots detta menar Lars-Göran Pettersson att bilderna talar för sig själva och att djurskyddslagen måste följas. Det som kommit fram är oacceptabelt och grisbönderna måste skärpa sina rutiner, säger han. Precis som att Lars-Görans grisar inte dog innan han arrenderade ut stallarna. Precis som att hans grisar inte hamnade i slagsmål. Man kan ju roa sig lite med tanken vad som egentligen fått medlemmarna att kasta ut LGP. Jag tror inte att särskilt många, förutom de som har en dold agenda, hade krävt LGPs avgång om han blivit påkommen med att, precis som sina bondekollegor, ha en och annan gris som dör. Däremot tror jag att betydligt fler hade krävt hans avgång om han har dubbla agendor och helt andra krav på andra än på sig själv. Med tanke på hur snabb LGP varit med att ge snöret till såväl regionförbundsordförande som blivit anklagad för vanvård som egna styrelsekollegor som lämnat skitiga tjurar till slakt så hade nog många blivit upprörda om han när man gjort fel hemma på gården ringt miljö och hälsa, varit jävligt len i käften och bett dem att inte skriva något i akten eftersom det inte sett bra ut med tanke på att han var riksförbundsordförande.

Jag är sanslöst besviken på att ingen av de människor som påstår att de företräder bönderna slagit näven i bordet och deklarerat att det inte är ok att springa runt i stallarna utan att ägaren vet om det. Att en ”granskning” gjord av ideologiskt färgade pajasar med dunkla motiv inte är något att ta på allvar. Vad spelar det för roll att bönderna har stövlar för besökare, för journal över vilka som hälsat på, skriver upp batchnummer när de får foder och verkligen anstränger sig för att bruka allvar med smittskyddet när ingen av våra företrädare tar vårt jobb på allvar? Har verkligen ingen av de som företräder oss stake nog att berätta hur mycket djurhälsa och välfärd djurrättsalliansen riskerar när de bryter sig in hos folk? För övrigt kan jag meddela att det är helt omöjligt att se vilka som sitter i riksförbundsstyrelsen på LRFs hemsida numera. Av någon outgrundlig anledning så har just den sidan kraschat. Och ingen gör något åt det…

Ytterligare en att ställa sig i raden att kritisera Sveriges grisbönder är EUs jordbrukskommissionär Marianne Fischer-Boel. Hon förfäras över bilderna på vanvården. Marianne Fischer-Boel kan kritisera om folk inte följer respektive lands regler men när det gäller grisarnas situation ska hon som dansk enbart hålla käften. Det är ingen hemlighet att en och en halv procent av de danska grisarna har svansen kvar när de slaktas. Det är ingen hemlighet att noll strö och fixerade suggor är fullt ok i Danmark. Det är ingen hemlighet att de danska grisarna har mindre plats än de svenska. Danska grisar som dött får också ligga tills någon upptäcker dem. Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag tycker hon är en billig hora som, trots att hon vet hur grisarna har det där hemma, säger vad folk vill höra och vad som är PK eller om hon helt enkelt bara försöker få in mer danskt kött i Sverige.

Scan, som är böndernas organisation, väljer helt plötsligt att leveransstoppa de ägare som är polisanmälda av ett par motståndare till fenomenet ”grisuppfödning”. Böndernas egen förening lämnar de familjer som inte bara haft inbrott och inte vet vilka smittor inkräktarna haft med sig, som inte vet vad inkräktarna inte haft för sig i stallarna, som inte riktigt vet vad det innebär att helt plötsligt innebär att bli polisanmäld, som är utpekade som djurplågare i nationell media helt för sig själva. De står ensamma i skiten och vet inte ens hur de ska bli av med grisarna som växer. Dessutom menar böndernas överkucku LGP att de behöver strama upp sina rutiner.

Även om jag är besviken på våra företrädare så är det väl bara att inse att den svenska bondekåren utvecklats till en samling fega, samvetslösa äckel. Man har inga som helst problem att sälja sina kollegor som tidigare ställt upp för en. Hultströms grisar hade i alla fall känsla nog att vänta med att tugga på varandra tills de var döda medan lantbrukare som förr varit vänner skäller ut varandra och menar att det är den andres fel eftersom den andre i en intervju för hundra år sedan sagt att grisarna har det så bra.

Sen bilderna på Hultströms grisar visades har vi begåvats med en hel uppsjö med proffstyckare som alla i stort sett tycker samma sak. För er kan jag berätta att det är så verkligheten ser ut. Passar inte galoscherna så får ni sluta äta kött. Man kan inte på eftermiddagen skrika om hur hemskt grisarna har det för att alla andra tycker det och sen gå hem och oreflekterat äta gris till kvällsmat.

Alla ni på Bondeliv som sitter och kastar ur er åsikter som någon annan redan haft, nämligen hur hemskt det ser ut i stallarna hos Lars Hultström, ni kan hålla tyst. Det kräver ju knappast någon av en att haspla ur sig trams som någon annan redan testat att säga men hade det varit stake i er hade ni varit konsekventa och visat ert starka patos för djuren långt tidigare. På Bondeliv kan medlemmarna lägga upp bilder och en del av dem lämnar väldigt mycket att önska ur djurskyddssynpunkt. Det är som i Hultströms fall inte ögonblicksbilder från sjukboxar. Det är bilder som visar systemfel. Grisar som man kan se rakt in genom ett hål på sidan men som lämnas utan åtgärd eftersom den ändå ska slaktas dagen efter, djupströbädd till kvigor som inte ens en höna kan gå upprätt på innan hon når taket, tjurar som förmodligen är lika gamla som jag ,väger 350 kg, ruggiga i pälsen och går på en skitig djupströbädd. Om ni nu har så stor koll på hur djur ska skötas, hur det ska se ut i stallar, kan avgöra ett djurs tillstånd via bilder och inte har några problem med att uttrycka er åsikt och döma andra, varför har ni aldrig kontaktat de medlemmar på Bondeliv som lagt upp dessa bilder och sagt att det inte är ok? Varför har ni låtit de fortsätta? Det kan väl inte vara svårare då än nu? Eller?


RSS 2.0
Real Time Web Analytics