Beware my temper part zwei
Eller en liten blogg om LRF / Vem tror på MARE NEST?
Jaha, så ska det anordnas konferens på Sånga Säby. Temat är ”Grönare jordbruk ger blåare Östersjö”. Givetvis ska allas vår Helena Jonsson delta. Och hon verkar se fram emot det! Jonsson säger bland annat ” Utmaningen är att vi måste möjliggöra en bra balans mellan de ekonomiska och de miljömässiga dimensionerna av ett hållbart jordbruk”. LRF har så länge jag kan minnas tuggat som sitt Världens renaste jordbruk och fan vet allt. Vi har konsekvent haft tagit tagelskjortan på. Utmaningen nu ligger INTE alls där Jonsson påstår. Den ligger mellan att uppfylla politiskt satta miljömål vars konsekvenser inte är utredda och som det inte finns konsensus kring och vår branschs fortsatta existens.
Våra företrädare måste verkligen dämpa sin lust att inte bara klä på oss lantbrukare tagelskjorta, utan även tagelkalsonger, tagelbyxor, tagelstrumpor och på det en söt liten tagelmössa, och istället säga att nu räcker det. Vi gör inte mer nu. Visst, det finns säkert de som kommer ställa frågan om inte svenskt lantbruk ska vara med och bidra och rädda Östersjön. Och på den frågan är svaret nej. Det ska vi inte. Vi har dragits med regler och begränsningar fan så mycket längre än någon annan. Det är inte roligt längre. Nu får andra, både våra egna konsumenter och andra länders lantbrukare, hinna ifatt oss. Jag har inga som helst tveksamheter när det gäller att vänta in dem. Svenskt lantbruk behöver hämta andan. Inte fortsätta springa.
Jag vill se en Helena Jonsson som ser ut som om hon har njurstenskänningar, snarare än en Helena Jonsson som gladeligen sänker svenskt lantbruk, när hon knallar in på den konferensen.
Tummen upp för en mycket bra blogg !!!
Har du sett programmet som SVT visade om ryska, baltiska och polska lantbruk som dumpar gödsel och döda kycklingar och annat rakt ut i skogen i milsvida stinkande laguner? Kommmer inte ihåg vad programmet hette men där kan man snacka om jordbruk utan kretslopp. Gödseln och kadavren är tydligen ett avfallsproblem där efterssom det inte finns en odling som motsvarar gödselproduktionen. De som verkligen brinner för en blåare Östersjö borde fara dit och smälla upp en biogasanläggning eller två. Svenska bönders "utsläpp" är inte ens värda att nämna i sammanhanget. Tack för att du orkar
Hej SSB
Som ansvarig tjänsteman på riks för Östersjöfrågorna och även för Helenas Jonssons deltagande på nämnda konferens är det med intresse jag läser din blogg-post över. Jag tror att du som engagerat medlem skulle kunne haft utbyte av att delta på konferensen, t ex dagens studiebesök på Wiggeby Gård, en närliggande demogård inom Odling-i-balans som sköts på ett exemplariskt sätt av Teri Lee och Håkan Eriksson med god vinstmargin, och som samtidigt optimerar resurseffektiviteten när det gäller växtnäring tack vara bl.a. Yara N-sensorn, och div andra olika grepp för smart växtnäringsnyttjande. Eller gårdagens anförande av Joachim Lammel, produktutvecklingschef vid Yara Germany, där han berättade om det senaste inom precisionsodling, eller Thorkil Q. Frandsen, Agrotech (DK) dra det senaste inom stallgödselbaserat biogasproduktion
Om du har intresse att läsa Helenas tal vid denna konferens kan jag gärna skicka denna till dig för att du i klartext kan få läsa vad hon sa, t ex testa din uppfattning att hennes lust ligger i "att inte bara klä på oss [svenska] lantbrukare tagelskjorta, utan även tagelkalsonger, tagelbyxor, tagelstrumpor och på det en söt liten tagelmössa".
Notera att temat för konferansen INTE var svenskt lantbruks största utmaning. Det var hur lantbruket runt HELA Östersjön, ska utvecklas så att det blir hållbart ekonomiskt men även miljömässigt, med en tydlig tonvikt på att utjämna olikheterna mellan länderna bl.a. i insatser för att minska växtnäringförlusterna så att vi släpper se någon uppföljning av Vårt grisiga hav (ref Elin B över.)
Du skriver:
"Nu får andra, både våra egna konsumenter och andra länders lantbrukare, hinna ifatt oss. Jag har inga som helst tveksamheter när det gäller att vänta in dem. Svenskt lantbruk behöver hämta andan. Inte fortsätta springa."
Från ett LRFs styrelse (inkl Helena Jonsson) och som ansvarig vid riksär det i mångt och mycket detta syn som är utgångspunkten för vårt agerande, bl.a. att vi t ex är drivande i flaggskeppsprojektet Baltic Deal.
Känn dig välkommen att kontakta mig när som helst om du önskar underlag för kommande blogginlagor i dessa frågor.
Mvh
Sindre Langaas sindre.langaas(at)lrf.se
Vad kul att även tjänstemän på riks hittat SSB bloggen!
"med god vinstmarginal" skriver Sindre. Där tycker jag att själva kärnan ligger. Jag påstår att du har fel. Inte ett lantbruksföretag i Sverige har god vinstmarginal på sin produktion. Ingen. Det GÅR dessutom definitivt inte att driva en gård exemplariskt kombinerat med god vinstmarginal. Den som påstår det vet inte hur läget är. Visa mej på den lantbruksföretagare som har normal årsarbetstid. Normala semestervillkor. Marknadsmässig lön. All arbetad tid betald. Full ersättning för eget kapital (marknadsvärdet). Och dessutom en riskpremie.
Lantbruk, och inte minst dess företrädare måste ta bladet från munnen och snacka riktig företagsamhet. Innan man börjar slänga sej med begrepp som god vinstmarginal.
På min gård kan jag göra massor av miljösatsningar. Trots att utgångsläget är ok. Jag vill det dessutom. Men jag bryter nu. Finns ingen anledning. Företagsmässig anledning.
Allt fler medlemmar känner så här. Den som inte tror mej kan ju läsa mjölkinvägnings/leverantörsstatistiken.
Per i ett Natura2000 område via IPhone.
Hej Per
Jag tackar för att ville använda av din tid för en respons och även beröm mig för att hitta till SSN-bloggen :-) Jag tar med mig såväl SSNs, Elins och dina bidrag i det vidare arbetet, där jag på min plats och med min roll i LRF (inom vattenmiljö- och Östersjöområdet) strävar efter maximal medlemsnytta. Samtidigt, inom denna kontext måste jag dock förhålla mig till många politiker, myndigheter, organisationer, personer och strömningar/förväntningar i samhället i stort som tyvärr inte är särskilt företagarvänliga för livsmedelsproducenter i Sverige. Till det är de för enspåriga.
Vänliga hälsningar
Sindre
Hej!
Filmen som Elin B nämner är "Vårt grisiga hav". Efter att ha sett den så bör de flesta inse att problematiken främst inte ligger hos oss här i Sverige utan hos en uppsjö av andra länder som ligger långt efter i sitt miljöarbete.
Som du säger, sluta bråka med svenska bönder och börja sätt press på de som verkligen förstör.
http://svt.se/2.149972/1.2411243/vart_grisiga_hav
"Sveriges snyggaste bonde" Var längesedan jag läst något sådant underhållande!,det är nästan så att man glömmer innehållet! Kanske inte den reaktionen du ville ha? men det var menat som ett gott betyg!!! Jag tror du skulle bli en lysande författare! My!
Men! Du skall väl kunna ta emot alla kommenterar utan att granska dom först? That´s not fair play!
