Sveriges snyggaste bonde

Häromdagen var jag i Småland och föreläste under rubriken ”Bonde i sociala medier”. Jag tror att de som lyssnade tyckte att jag skötte mig. Det är inte bara bönder och kulturvänstern som anammat de sociala medierna. Det finns även en och annan politiker. Bland annat Eskil Erlandsson som har en egen ”gilla”-sida på Facebook.

Igår lade Eskils tjänstemän upp en bild på Eskil när han klappar en kalv i ett lösdriftsstall. Även om jag inte ”gillat” Eskils sida så var ändå tvungen att kommentera hans bild. Min kommentar löd:

 ”Jag undrar vad ministern har gjort/tänker göra åt den bristfälliga inredningen i stallet på bilden. Att djur kan smita igenom inredningen på det sätt som visas på bilden klassas i Matlandet Sverige som uppenbara och allvarliga skaderisker och kan resultera i föreläggande och eller omhändertagande. Eftersom ministern tidigare varit väldigt rädd för allt som kan anses som ministerstyre och för att engagera sig och uttala sig kring enskilda fall, vill jag även veta varför inredning som inte accepteras i andra besättningar verkar vara helt i enlighet med lagen i besättningar som besöks av ministern. Jag vill även veta vilket d-nr mitt inlägg får.”

En kille som heter Göran kommenterade då följande:

”Det måste vara en speciell skånsk regel om att inte kalvarna skall kunna ta sig in i kalvgömman, i Värmland däremot begriper man inte alltid att ett sådant utrymme ÄR en kalvgömma, så då får man anmärkning på att kalvgömma saknas..... tror kanske att vi skall fråga vad Eskil tänker göra för att höja djurskyddskontrollanternas​ kompetens...... många svenska producenter riskerar annars att bli "ihjälkontrollerade"

Jag var tvungen att fortsätta diskutera och skrev då följande:

”Nu har vi alltså en skånsk regel om att kalvarna inte får ta sig igenom inredningen och en värmländsk som inte godtar utrymmet som kalvgömma. Det är uppenbart att det finns godtycke i tillämpningen av djurskyddslagen. I ena länet är det vi kan se på bilden så illa att man kan bli förbjuden att ha djur i stallet eller riskerar att få dem omhändertagna. I andra län är det så fint att man kan släppa in både jordbruksministern och en flock journalister i stallet.”

Jag trodde faktiskt inte att Eskil skulle svara, ett tag trodde jag faktiskt att mina kommentarer skulle tas bort. Dock fick jag faktiskt svar. Eskil svar löd:

”Ssb, om du vill att din fråga diarieförs som ett brev får du skicka ett mail med frågan till [email protected]​.se”

Jag var tvungen att svara följande på hans kommentar:

”Alltså. Det står i beskrvningen av den här sidan att "Inläggen betraktas som allmän handling". En allmän handling ska i enlighet med arkivlagen registreras utan dröjsmål. Det ska tydligt framgå datum då handlingen inkom, diareinummer, i förekommande fall vem handlingen har inokmmit från och eller vem den expediterats till. Det ska också i korthet framgå vad handlingen rör.

Det är inte jag som skrivit arkivlagen och det är inte jag som bestämt att inläggen här ska betraktas som allmänna handlingar.

Vill ministern svara på mina frågor eller ska jag erbjuda en livlina genom att fråga hur länge ni måste förvara alla fb-inläggen innan ni kan fatta beslut om gallring?”

Under tiden som jag med stor spänning väntar på Eskils svar så har jag fått en vision. Nämligen Arkivlandet Sverige. Jag har ju sett att hel del länsstyrelser annonserar efter människor som ”är besjälade av myndighetsutövning” så jag tror att jag verkligen kan få stort genomslag för min nya vision. Inte kan väl alla de tjänstemän som är besjälade av myndighetsutövning tycka annat än gott om min vision?

Visst måste de väl uppskatta att liksom landets djurägare ha någon som förföljer dem och in i minsta detalj analyserar inte bara vad de gör, utan även vad de säger?

För inte är det väl fel att vi implementerar samma system som gäller landets djurägare i min vision om Arkivlandet Sverige? Det är väl inget fel i att när en djurägare berättar vilka tider hon brukar utfodra djuren så kommer länsstyrelsen en halvtimme innan de vet att djuren utfodras, konstaterar att foderbordet är tomt och sen omhändertar djuren? Det är väl inget fel i att när länsstyrelsen råkar få nys om att en djurägare ska ha semester, hör av sig och propsar på kontroll och att djurägaren får åka de 40 milen hem igen? Det är väl inget fel i att folk får passa sig för att yppa minsta lilla stavelse?

För att förankra min vision om Arkivlandet Sverige tänker jag åka runt och hälsa på landets myndigheter och dricka kaffe samtidigt som jag kollar att de sköter sig. Jag tänkte börja min resa hos jordbruksministern och kontrollera att staben som han ytterst ansvarar för verkligen gör som de påstår och hanterar alla facebookinlägg som allmänna handlingar.

Har de inget att dölja har de väl inget emot att jag bara dyker upp? Eller?