Sveriges snyggaste bonde

I förrgår hörde jag på radion att lärarna inte hinner med att lära ungarna något eftersom allt mer tid går åt till administration och att vända papper. Trots att jag försöker jaga på min far och tvinga honom att arbeta så smiter han ibland undan och ringer sin sambo. Hon är sjuksköterska i äldrevården (tror jag) rätt ofta när han ringer så har hon knappt hunnit ta hand om gamlingarna eftersom dokumentationen tar all tid. Jag börjar få ont om lediga plana ytor på mitt kontor. Jag köper mer skrivarpapper och pärmar än vad jag köper mat.

Det blir mer och mer tydligt att den perversa förkärleken för papper och de helt orimliga dokumentationskraven vi ser i dag är ett samhällsproblem. Den egentliga verksamheten blir lidande och tappar tempo eftersom allt mer tid ska läggas på att dokumentera den.

Igår lät Sveriges Radio Annie Lööf kommentera det faktum att tre fjärdedelar av Sveriges företagare inte anser att regelbördan lättat. Hon svarade bland annat att det här visar hur lång tid det tar att ändra folks attityd. Underförstått, och givetvis i sann politisk anda, att det är folket det är fel på – inte politiken. Vi förstår inte vilka stordåd våra kära politiker har gjort för vår skull. Hon menade också att Sverige är bäst i Europa på regelförenklingar. Att vara bäst i den ligan betyder bara att man redan ligger på en okristligt hög nivå, och att vara stolt över detta är lika korkat som att vara stolt över att man slutat slå sin fru.

När jag blivit medlem i LRF igen så skrev jag en motion. Jag fick dock rådet att när jag ju faktiskt fått en och annan vän i LRF så var det ju synd att förstöra de relationerna genom att skicka motionen till stämman så jag avstod. Ytterligare en aspekt var det faktum att jag förmodligen blivit skickad som ombud på ren jävelskap nästa år.

Här är i alla fall motionen. Håll till godo:

"Motion angående alkoholpolicy och akustik under riksförbundsstämmorna.

De flesta av oss minns säkert Björn Jacobssons tal till Helena Jonsson vid senaste riksförbundsstämman. Jacobsson var tydligen lite väl plump i sitt tal till vår då nyvalda ordförande. Skeenden vars efterspel har föranlett undertecknad att skriva denna motion.

Diskussionerna och hemlighetsmakeriet kring vad Jacobsson egentligen sade föranledde ett stort mått av nyfikenhet hos undertecknad. Undertecknad har därför frågat många av ombuden vid stämman vad Jacobsson sade. Det stora flertalet var överens om att Jacobsson var okänslig och att talet var över gränsen. Dock har de genomgående saknat förmåga att rekapitulera Jacobssons tal. En oförmåga grundat i att de antingen inte hört talet eller att de helt enkelt inte minns det. Att talet var över gränsen stod dock klart.

Stämman anordnas endast en gång om året Det är platsen där organisationen samlas och stämmer av det gångna året samt formar framtidens LRF. Det är således en demokratisk katastrof att organisationen använder sig av lokaler i vilka akustiken är så dålig att inte alla ombuden hör vad som sägs. Även om det är under stämmomiddagen. Det första yrkandet blir därför att:

Stämman beslutar att LRF riks inför kommande stämmor i förväg sänder två för ändamålet lämpliga tjänstemän att undersöka och godkänna akustiken i samtliga de alternativ man överväger för var man ska hålla stämma.

Det är inte heller något annat än en tragedi att så många av ombuden super sig så fulla att de inte minns vad som sagts från stämmans öppnande till dess avslutande. Mitt andra yrkande blir därför att:

Stämman beslutar om nolltolerans vad gäller alkohol på riksförbundsstämmorna från och med nästa års stämma.

Undertecknad yrkar även att kommungruppen antar motionen i sin helhet och sänder den vidare till regionstämman."

Jag är trött på att min bransch hela tiden ska vara resten av samhällets whipping boy. Jag är trött på att helat tiden bli utpekad som miljöförstörare av folk som överhuvudtaget inte vet vad de pratar om. Det som apropå inget skapar hög magsyra just nu är tugget om den kraftigt övergödda och i allt raskare takt döende Östersjön. Jag och mina kollegor står tydligen i kö för att med sällan skådad frenesi och iver få hälla kväve och fosfor i Östersjön.

Vi bönder övergödslar tydligen Östersjön till döds.

Det som då gör mig konfunderad är att i en studie som omfattar 495 vattenmiljöer världen över så är Östersjön bland de tio minst övergödda. Dessutom har Östersjön under de senaste 30 åren blivit bättre och bättre. Visst för att övergödsling ger grumligare vatten, mer algblomning och högre syreförbrukning nära botten. Det är i stort syrefritt på djup över 75 meter. Men det har det alltid varit. Det var likadant för 100 år sedan, och det spelar i stort sett ingen roll för livet i Östersjön eftersom nästan all produktion av alger, plankton, sker i det översta 20 metrarna. Inte på 75 meters djup. (J. Coast. Res., 26; 412-423)

Ingen vet vad som skulle hända med Östersjön om vi minskade tillförseln av kväve och fosfor. Ingen. Varken om det skulle bli bra eller dåligt. Däremot vet man ungefär kostnaden för att leva upp till de åtaganden Östersjöländerna förbundit sig att göra gentemot HELCOM. Nämligen 3300 miljoner euro per år. En summa vars andel utgörs av det svenska lantbruket inte är helt försumbar. Ska Sverige leva upp till sina åtaganden att minska kväve- och fosfortillförseln till Östersjön får svenskt lantbruk bomma igen. Det går inte att fortsätta. Punkt.

Även fisket lär gå åt helvete. Östersjön behöver nämligen näringen, och drar vi ner på näringstillförseln dör torsk- och sillbestånden. Dessutom lär den organism som snabbast anpassar sig till förändrare näringsnivåer öka våldsamt på bekostnad av andra. De blågröna algerna, som man till varje pris vill undvika, är de som kommer öka mest om vi drar ner på kväve- och fosfornivåerna i Östersjön. The fish production potential of the Baltic Sea - a new general approach for optimizing fish quota including a holistic management plan based on ecosystem modeling. - Springer Verlag, 2010, 396 p)

Om vi bortser från den disrespekt för andra människor, kunskap och ett helt hav så är det den sista meningen i förra stycket en bra sammanfattning av min uppfattning av politiken och den samlade och extremt ensidiga debatten om Östersjön just nu – En blind leder en annan blind, det finns bara en sak som är politiskt korrekt och åtgärderna är tagna ur luften och motverkar intentionerna.

Jag påstår inte att det försvinner kväve och fosfor från svensk åker. Det jag påstår är att tillförsen av näringsämnen till Östersjön och Kattegatt inte är något problem. Är det inget problem så tycker jag det är onödigt att lägga ner svenskt lantbruk och fiske för att komma tillrätta med något som inte behöver komma till rätta. Bara för att få visa sig duktig och plocka politiska poäng i den politiskt korrekta sumpmarken.

Så gott folk, jag kan förlåta att inte alla vet vem Justus von Liebig var, men kan ni inte redogöra för hans minimilag så var vänliga håll käften.

Jag vet inte om ni vet vem Unni Drougge är. Med det vill jag inte låta påskina att mina läsare skulle vara mindre kulturellt belevade. Det handlar bara om att väldigt få lägger någon ork på att hålla reda på pseudoförfattare som Unni Drougge. I vilket fall som helst så använde sig damen i fråga igår av twitter för att förklara att ”bonde” är ett skällsord synonymt med puckad. Jag kivade lite med damen som mest verkade sucka över min dumhet och totala oförmåga att förstå att bonde är ett skällsord. När jag så skrev till en annan bonde att det i och för sig var bra att Drougge satt på twitter eftersom allt som håller henne borta från skrivandet var bra, påpekade hon att den frasen var stulen. Varpå hon med versaler kallade mig bonde. Jag svarade att vi genier inte snor, vi lånar bara. Jag undrar om hon tyckte att hon var smart när hon skrev att jag i så fall borde ange källa.

Jag bad henne sträcka på sig. En parafras på Peter Englund är ju det närmsta hon kommer Akademien.

Drougge får givetvis associera ord och begrepp med precis vad hon vill, dock ska hon ha jävligt klart för sig att det finns inte en enda tävling där hon kan mäta sig med random bonde.

F Ö så skrev jag om Unni Drougge i en blogg när hon och några pseudokändisar skrivit en debattartikel om griskrisen.

Jag fastnade för Garnet Hertz "What I realy do" och den tsunami av efterapningar som följde.
Jag har därför gjort en egen variant. Håll till godo.

Vad mina vänner tror att jag gör:



Vad min familj tror att jag gör:



Vad etablissemanget tror att jag gör:



Vad min redaktör tror att jag gör:



Vad jag tror att jag gör:



Vad jag egentligen gör:

Jag läste om damerna som blivit dömda för häleri efter att ha köpt bland annat barnkläder billigt på Tradera. Tydligen så är erbjudanden som låter för bra för att vara sanna helt enkelt inte sanna. Det här får mig att fundera på min senaste affär.

Jag var på väg till fest och hade stannat för att tanka bilen när en snubbe rullar upp vid sidan om mig och frågar om jag pratar engelska. Jag trodde att han behövde vägbeskrivning. En fullt rimlig tanke eftersom jag som ändå kan språket med lätthet går vilse precis var som helst. Hur är det då att inte kunna svenska, tänkte jag. Dock behövde gentlemannen inte någon vägbeskrivning.

Han ville sälja en motorsåg…

Varför han valde mig av alla människor vet jag inte. Det är sällan jag ser ut som en skogshuggare när jag ska på fest.

Vi stod och dividerade en rätt bra stund. (Jag förklarade den sena ankomsten med att jag köpt motorsåg på macken. Dock med varierande framgång) Han började på 5000 spänn och att det var ett proffssåg och bla bla bla. Bland annat skulle det ha värme i handtaget. Jag vände upp och ner på sågen och berättade för honom att så inte alls var fallet. Efter det trillade priset raskt ner till 2000 för att sedan landa på 1200. När jag sade att jag varken hade 1200 cash eller tid att köra till en bankomat så suckade han och sade ”Ge mig de pengar du har, så får du sågen”

Han fick 200…

Glad i hågen kastade jag in sågen i bilen och körde på fest. Mitt sällskap i bilen bara skakade på huvudet och konstaterade att man aldrig har tråkigt med mig i närheten.

Eftersom jag är av uppfattningen att sälja och köpa stöldgods är förenat med viss risk, speciellt när man avslutar affären inför övervakningskamerorna på macken, så utgår jag från att motorsågen inte var stulen. Det låga priset kan helt enkelt inte stå i proportion till straffet för att sälja stöldgods. När priset gick under en viss nivå så skulle han ju stuckit, och sen sålt motorsågen till någon annan med mer pengar. Risken att bli påkommen och straffet är ju desamma oavsett om varan kostar 5000 eller 200. En affär som slutar på 200 är inte värd risken, medan det är helt lagligt att göra dåliga affärer. Jag tar det som inteckning för att motorsågen inte var stulen och att jag helt enkelt gjorde en helt laglig bra affär.

Häromdagen var jag i Småland och föreläste under rubriken ”Bonde i sociala medier”. Jag tror att de som lyssnade tyckte att jag skötte mig. Det är inte bara bönder och kulturvänstern som anammat de sociala medierna. Det finns även en och annan politiker. Bland annat Eskil Erlandsson som har en egen ”gilla”-sida på Facebook.

Igår lade Eskils tjänstemän upp en bild på Eskil när han klappar en kalv i ett lösdriftsstall. Även om jag inte ”gillat” Eskils sida så var ändå tvungen att kommentera hans bild. Min kommentar löd:

 ”Jag undrar vad ministern har gjort/tänker göra åt den bristfälliga inredningen i stallet på bilden. Att djur kan smita igenom inredningen på det sätt som visas på bilden klassas i Matlandet Sverige som uppenbara och allvarliga skaderisker och kan resultera i föreläggande och eller omhändertagande. Eftersom ministern tidigare varit väldigt rädd för allt som kan anses som ministerstyre och för att engagera sig och uttala sig kring enskilda fall, vill jag även veta varför inredning som inte accepteras i andra besättningar verkar vara helt i enlighet med lagen i besättningar som besöks av ministern. Jag vill även veta vilket d-nr mitt inlägg får.”

En kille som heter Göran kommenterade då följande:

”Det måste vara en speciell skånsk regel om att inte kalvarna skall kunna ta sig in i kalvgömman, i Värmland däremot begriper man inte alltid att ett sådant utrymme ÄR en kalvgömma, så då får man anmärkning på att kalvgömma saknas..... tror kanske att vi skall fråga vad Eskil tänker göra för att höja djurskyddskontrollanternas​ kompetens...... många svenska producenter riskerar annars att bli "ihjälkontrollerade"

Jag var tvungen att fortsätta diskutera och skrev då följande:

”Nu har vi alltså en skånsk regel om att kalvarna inte får ta sig igenom inredningen och en värmländsk som inte godtar utrymmet som kalvgömma. Det är uppenbart att det finns godtycke i tillämpningen av djurskyddslagen. I ena länet är det vi kan se på bilden så illa att man kan bli förbjuden att ha djur i stallet eller riskerar att få dem omhändertagna. I andra län är det så fint att man kan släppa in både jordbruksministern och en flock journalister i stallet.”

Jag trodde faktiskt inte att Eskil skulle svara, ett tag trodde jag faktiskt att mina kommentarer skulle tas bort. Dock fick jag faktiskt svar. Eskil svar löd:

”Ssb, om du vill att din fråga diarieförs som ett brev får du skicka ett mail med frågan till [email protected]​.se”

Jag var tvungen att svara följande på hans kommentar:

”Alltså. Det står i beskrvningen av den här sidan att "Inläggen betraktas som allmän handling". En allmän handling ska i enlighet med arkivlagen registreras utan dröjsmål. Det ska tydligt framgå datum då handlingen inkom, diareinummer, i förekommande fall vem handlingen har inokmmit från och eller vem den expediterats till. Det ska också i korthet framgå vad handlingen rör.

Det är inte jag som skrivit arkivlagen och det är inte jag som bestämt att inläggen här ska betraktas som allmänna handlingar.

Vill ministern svara på mina frågor eller ska jag erbjuda en livlina genom att fråga hur länge ni måste förvara alla fb-inläggen innan ni kan fatta beslut om gallring?”

Under tiden som jag med stor spänning väntar på Eskils svar så har jag fått en vision. Nämligen Arkivlandet Sverige. Jag har ju sett att hel del länsstyrelser annonserar efter människor som ”är besjälade av myndighetsutövning” så jag tror att jag verkligen kan få stort genomslag för min nya vision. Inte kan väl alla de tjänstemän som är besjälade av myndighetsutövning tycka annat än gott om min vision?

Visst måste de väl uppskatta att liksom landets djurägare ha någon som förföljer dem och in i minsta detalj analyserar inte bara vad de gör, utan även vad de säger?

För inte är det väl fel att vi implementerar samma system som gäller landets djurägare i min vision om Arkivlandet Sverige? Det är väl inget fel i att när en djurägare berättar vilka tider hon brukar utfodra djuren så kommer länsstyrelsen en halvtimme innan de vet att djuren utfodras, konstaterar att foderbordet är tomt och sen omhändertar djuren? Det är väl inget fel i att när länsstyrelsen råkar få nys om att en djurägare ska ha semester, hör av sig och propsar på kontroll och att djurägaren får åka de 40 milen hem igen? Det är väl inget fel i att folk får passa sig för att yppa minsta lilla stavelse?

För att förankra min vision om Arkivlandet Sverige tänker jag åka runt och hälsa på landets myndigheter och dricka kaffe samtidigt som jag kollar att de sköter sig. Jag tänkte börja min resa hos jordbruksministern och kontrollera att staben som han ytterst ansvarar för verkligen gör som de påstår och hanterar alla facebookinlägg som allmänna handlingar.

Har de inget att dölja har de väl inget emot att jag bara dyker upp? Eller?